Alla som har tinnitus vet att det kan vara knepigt med sömnen. Svårt att somna.

Man vaknar ofta och har svårt att somna om igen. För mig är det extra svårt under

den mörka årstiden. På sommaren är min sömn bättre.

 

Det här har troligen med hormonet melatonin att göra. Melatonin är viktigt för en

bra sömn. Hormonet påverkas av dagsljuset och lite förenklat kan man säga att

ju mer dagsljus desto mer melatonin kan kroppen producera.

 

Före Jul fick jag tag i melatonin-tabletter. Använder nu tabletterna vid sänggåendet

nästan varje natt. Sömnen har blivit mycket bättre. Min tanke är nu att använda

tabletterna under höst och vinter. På sommaren är det nog inte lika nödvändigt.

 

Melatonin kan inte köpas i Sverige utan recept och licens. Däremot är det helt fritt

i USA och i många andra länder. Det är också möjligt att köpa melatonin på nätet.

 

Melatonin är inte narkotikaklassat och det är heller inte förbjudet att inneha medlet,

i Sverige, men som sagt, svårt att få via läkare.

Den 30 Mars -08 skrev jag ett inlägg här i bloggen om infraljud och lågfrekvent

buller. Jag kan se i min blogg-statistik att inlägget har fått många besökare och

är fortfarande välbesökt. Det tycks vara ett intressant ämne. Kan det vara så att

många har besvär av sådana ljud?

 

Tänkte jag skulle berätta om en person som har besvär och mår dåligt. Besvären

kan mycket väl vara betingade av infraljud och lågfrekvent buller. Personen kallar

jag här i fortsättningen för X.

 

X påverkas rent fysiskt på olika sätt. Hjärtproblem, känner vibrationer i kroppen

och hör även en lågfrekvent ton. Vidare får X ”tryckstötar” genom huvudet som

ger yrsel och ibland huvudvärk. Sömnen är skral och mår allmänt dåligt.

 

X bor nära en stor industrianläggning som har stora pumpar, fläktar, kompressorer

och tunga maskininstallationer. Där finns det ju förstås gott om infra- och lågfrek-

venta  ljud som sprids vida omkring. Betänk att infraljud inte går att höra.

Lågfrekvent ljud (20 – 200 Hz) kan en normalhörande person uppfatta. Så låga ljud

hörs som ett  muller och har en mycket dov ton. De besvär som X har, uppstod

efter en ombyggnation inom anläggningen. Industrianläggningen med dess

aktiviteter är troligtvis orsak till de problem som X har.

 

Det finns andra personer i området som har liknande symptom. Än så länge inte

så många. I varje fall inte vad man vet. De klagomål som har framförts till

företaget och kommunen har delvis viftats bort med att det är fråga om

överkänslighet hos X eller är psykiskt betingat.

 

Det kan ju förstås finnas ett mörkertal. D.v.s. personer med samma problem som

X och de övriga men att de inte tänkt på möjligheten att det kan vara yttre

påverkan.

 

Ja, kära läsare. Om det är någon som känner igen det här på något sätt eller har

någon erfarenhet, så är jag mycket tacksam för en kommentar eller ett privat

meddelande.

 

Hittade en intressant sak på nätet. Det är 41 st. bilder med tillhörande texter.

Upphovsmannen är Ulf Rosenhall, Professor, Karolinska Institutet, Stockholm.

Troligen har han använt bilderna vid någon föreläsning. Utan stöd från föreläsaren

är materialet lite ofullständigt men jag tycker ändå att det är mycket givande.

 

Det handlar om hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet och ljudtrötthet.

Bilderna är skarpa och fina. Där finns bl.a. bilder på hårceller. En av dessa bilder

visar hur friska hårceller ser ut och hur de kan se ut efter en bullerskada. Hårceller

sitter i innerörat s.k. snäckan. Storleken på snäckan är ca. 1 cm i diameter.

Hos en ung människa är antalet hårceller ungefär 25 000. Det ger ju en idé om

hur ytterst små grejor vi har i öronen och som måste fungera för att vi ska kunna

uppfatta ljud.

 

En annan bild visar hur en typisk hörselkurva ser ut för en bullerskadad person.

Kurvan liknar i stort sett min egen hörselkurva och jag har säkert fått mina hörsel-

problem p.g.a. buller och höga ljud. Man kan avgöra om en person är bullerskadad

med ledning av hur hörselkurvan ser ut.

 

Jag skrev ett inlägg här i min blogg den 18 Okt. -08 ”Vad är ljudöverkänslighet?”. Där

räknar jag upp olika typer av ljudöverkänslighet:

 

    Hyperacusis/Hyperakusi

    Recruitment

    Distorsion

    Diplacusis

    Phonofobi

    Psykiatriska tillstånd

    Oönskat ljud

 

Ulf Rosenhall har ytterligare en typ som var okänd för mig: Misofoni, intole-

rans mot vissa ljud.

 

Här är länken. Håll till godo:

 

http://www.noisenetwork.se/Dokument/genomforda/AFAseminarie081211/ulfrosenhall.pdf

 

Idag ligger min tinnitus och ljudöverkänslighet på topp. Det gör att jag

är irriterad och på dåligt humör. Retar mig på allt möjligt. T.ex. att man

mellan programmen i SVT har s.k. scoop. D.v.s. att man visar korta av-

snitt ur kommande program. Det är program som kommer under kvällen

och följande dagar. Vad tror man egentligen? Tror man att vi ska

rusa efter almanackan och pricka in program som verkar bra?

 

Tycker att dessa scoop är helt onödiga. Kan avsikten vara att att man

vill fylla ut programtiden lite extra i stället för att visa bra program? Det

hela liknar reklamavbrotten man har i de kommersiella kanalerna. SVT

avbryter dock inte pågående program och det är ju bra.

 

Ska ta en tablett till natten så att jag förhoppningsvis kan sova. Om det

lyckas blir nog morgondagen lite ljusare. God natt!

 

 

Hej alla!

Jag har blivit engagerad på annat håll nu och det gör att bloggandet blir

eftersatt. Det kommer att bli tunnt med mina inlägg under ca 2 månader. Jag kommer

dock att titta in här då och då för att besvara eventuella kommentarer och privata

meddelanden.

God fortsättning önskar jag er alla!

 

 

Nu är julen avklarad. Den har varit lugn och skön för mig. Nu återstår Nyårsafton

med vad det innebär av smällare, fyrverkerier, allmänt stök, tjo och tjim. För oss

hörselskadade med ljudöverkänslighet som främsta problemet är det med en viss

bävan vi ser fram mot den.

 

I dagens DN kan man läsa följande häpnadsväckande artikel: ”Handlare slutar sälja

fyrverkerier”. Det är två handlare i Stockholm som detta nyår inte säljer fyrverkerier

eller smällare. En stormarknad och en Järn- och Färgaffär i stan. Motiveringen, enligt

handlarna är främst att smällarna är störande för människor och djur. Enligt leveran-

törerna är motivet ett helt annat. Nämligen att säljarna av säkerhetsskäl inte får ha

stora lager. Det är en olägenhet för säljarna eftersom de ständigt måste beställa och

fylla på lagren.

 

Så det är fritt fram att tro på vilken av motiveringarna som är den riktiga. Det kan ju

också vara en kombination av bägge. Länk till artikeln:

 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=867932

 

GOTT NYTT ÅR till er alla!

Finns det någon bot när man är drabbad av tinnitus och ljudöverkänslighet? Jag

tillåter mig att tro att i dagens läge finns ingen bot. Min långa erfarenhet och

kontakter med andra drabbade, säger mig det.

 

Ibland dyker det upp artiklar i pressen med rubriker i stil med: ”Så blev jag av med

min hemska tinnitus”. Jag säger bara en sak: BLUFF! Om tinnitus försvinner så

är det inte p.g.a. någon behandling eller mirakelmedel utan då är tinnitusen temporär

och inte kronisk. Tidningar och veckopress gör allt för att öka sina upplagor. Det är

den enda avsikten med sådana artiklar, vad jag kan förstå.

 

Nåväl, finns det lindring? Det finns det, som tur är. Själv har jag provat det mesta

som går att prova. Allt från akupunktur till hälsokost. Vad som lindrar är nog

individuellt. Det som jag har haft mest nytta av är avslappningsövningar. När man är

lugn och avspänd känns problemen inte lika påfrestande som när man är spänd och

stressad. Jag har provat en mängd olika avslappningsmetoder. Alla är bra och till

hjälp. En metod som jag har fastnat för är Qi Gong. Det finns många typer av Qi

Gong. Den typ som jag tycker är bäst, är medicinsk Qi Gong. Man arbetar i grupp.

Långsamma rörelser med koncentration på andning och inre lugn. Det hela avslutas

med gemensam meditation. Efter en sådan övning känner jag mig avspänd, lugn och

fin. Tyvärr fungerar det inte lika bra när jag gör det själv hemma. Det är konstigt.

 

Det är också viktigt att kunna sova någorlunda bra. Qi Gong har hjälpt mig i det fallet

också men inte tillräckligt. Speciellt inte under den mörka årstiden. På senare tid

har jag börjat använda melatonin. Det har jag skrivit om i två tidigare inlägg. Se

nedan.

Jag har sökt på nätet om melatonin. Det finns mycket skrivet om medlet. I första

hand har jag försökt få fram vad långvarigt bruk kan innebära.

 

En uppgift gör gällande att melatonin ska bara användas kortare perioder. Max

3 veckor. Men ingen förklaring lämnas om varför. En annan uppgift är lite ned-

slående. Det är nättidningen aspera.nu som skriver att långvarigt bruk kan för-

orsaka:

 

-          Sömnrubbningar

-          Depression

-          Sexuella problem

-          Illamående

-          Huvudvärk

-          Mardrömmar

 

Höga doser kan rubba kroppens värmereglering och sänka kroppstemperaturen vilket

ökar risken för virusinfektioner. Man kan också råka ut för ofrivilliga hand- och

ansiktsrörelser, skakningar och stelhet.

 

O boy! Det var inte lite det. Men som en läkare sade en gång: ”Det står så mycket skit

på nätet”. Det kan man ju hålla med om. Allt behöver man inte ta på allvar. Det kan

ändå vara välbetänkt att ta det försiktigt med melatonin. Jag har börjat med att ta

små doser till natten. En halv tablett á 1,5 mg räcker. Sover bra på det. Sedan så får

jag väl överväga att göra uppehåll emellanåt. Efter att ha använt melatonin nästan

1 månad så har jag inte märkt några biverkningar. Kolla länken:

 

http://www.aspera.nu/00arkivet00/aspera14/SLEEP/Sleep.htm

 

Tillägg 2008-12-16

I artikeln från aspera.nu framgår inte varifrån uppgifterna kommer. Det är en brist

tycker jag.

Ända sedan jag drabbades av tinnitus har min nattsömn varit usel, minst sagt. För

en tid sedan började jag använda melatonin till natten. Sömnen blev genast mycket

bättre. Djupare och färre uppvakningar under natten. Dessutom sover jag längre

på morgonen.

 

Det kan ju också bli lite för mycket av det goda. Senaste natten sov jag 10 timmar,

vilket är alldeles för mycket. Lagom är alltid bäst. Man kan ju fundera på om det är

bra att använda melatonin. Kan det ha biverkningar på sikt? En person jag pratade

med sade att melatonin stör hormonbalansen i kroppen. Vad det nu kan innebära.

 

Hur som helst så har jag ännu inte märkt några nackdelar. Jag kommer att fortsätta

använda melatonin men får nog dra ner på dosen och kanske hoppa över ibland.

 

Att kunna sova ordentligt är ovärderligt. Det gäller ju även om man inte har tinnitus

att brottas med.

I morse när jag tog på mig mina hörapparater märkte jag att den övre kåpan på

den vänstra apparaten hade lossnat. Fästena var sönder.

 

Jag åkte till Hörsam-butiken på Ringvägen. Där har man verkstad och även

försäljning av hörsel- och handikapphjälpmedel. Medan jag väntade på att

min reparation skulle bli klar kunde jag studera det som pågick i butiken.

Folk kom med sina trasiga hörapparater och eftersom de var trasiga hade

dom svårt med kommunikationen.

 

Personalen var ytterst hjälpsamma och tillmötesgående. De pratade långsamt

och tydligt utan att skrika. Tog sig tid att repetera om det behövdes. Äldre personer

hade ibland svårt att förstå när man kom in på tekniska frågor. Man förklarade allt

lugnt och tålmodigt även om kunden blev nervös och irriterad.

 

Heder åt den butiken!

Många tokigheter har jag fått se och höra under min levnad. Men den här borde få

tokighetsmedalj.

 

Såg på TV de lokala nyheterna för Stockholm. Det var tidigare ikväll. Nu på Lördag

(6 Dec.) ska man ha popmusik live på Stadsbiblioteket kl. 14 – 16. Det är alltså under

bibliotekets öppettid (12 – 16). Popmusik på ett bibliotek! Huh!

 

I alla tider har det ju varit en oskriven lag att det ska vara tyst i ett bibliotek så att

man kan koncentrera sig på det man vill uträtta där.

 

Jag besöker ofta Stadsbiblioteket. Som hörselskadad med ljudöverkänslighet som

främsta problemet är jag alltså utestängd från biblioteket under de 2 timmar som

man tänkt sig att spela där. Öronproppar ska man väl inte behöva använda på ett

bibliotek! Det gäller förstås inte bara mig utan alla hörselskadade som inte tål att

lyssna på musik. Säkert finns det också personer med friska öron som har

invändningar..

 

Jag överväger att påtala saken. Popmusik hör inte hemma på ett bibliotek. Ingen

annan musik heller. Tycker jag.

 

Titta gärna på bibliotekets presentation av evenemanget:

 

http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=88252

 

Jag har läst valda delar av HRF:s årsrapport 2008. Där påpekas att antalet hörsel-

skadade har ökat med mer än 250 000 på knappt 20 år. Man säger också att

mörkertalet är stort. Många drar sig för att söka hjälp för sin hörselskada. Det är

först när problemet blir ohållbart som dessa söker hjälp.

 

Definitionen på hörselskada är:

 

-          Hörselnedsättning

-          Tinnitus

-          Meniéres sjukdom

-          Ljudöverkänslighet

 

Man kan ha flera av problemen samtidigt. Mer än hälften av alla hörselskadade är

under 65 år.

 

Citat:

     ”

     Över en miljon har hörselnedsättning, varav ungefär en tredjedel

     använder hörapparat. En del är barndomshörselskadade, som lever

     med sin hörselnedsättning hela livet, men de flesta är vuxenhörsel-

     skadade

        Cirka 15 procent av befolkningen har tinnitus, varav cirka 100 000

     har svår tinnitus. Omkring 50 000 har Meniéres sjukdom. Antalet

     ljudöverkänsliga är oklart.

     ”

Den sista uppgiften, tycker jag, är intressant. Man vet alltså inte hur många som är

ljudöverkänsliga. Kan det bero på att vi ljudöverkänsliga är en liten grupp? Eller att

vi undviker att prata om problemet av rädsla för att vi kan bli stämplade som psyk-

fall? (Vilket vi inte är).

 

Har själv hörselnedsättning, tinnitus och är ljudöverkänslig. Av dessa problem

tycker jag att ljudöverkänsligheten är svårast att hantera. Därför anser jag och

många med mig att ljudöverkänslighet borde uppmärksammas mera.

Vad är det som får mig att skriva en sådan negativ rubrik? Jo, det beror på att jag

ikväll känner mig lite deppig.

 

Jag satt i en buss, framför en yngling som hade öronsnäckor i öronen och spelade

musik på alldeles för hög nivå. Det hördes nog i hela bussen. Skulle så gärna vilja

säga till honom och berätta om risken för hörselskador. Om man gör det i en sådan

här situation så är risken stor att man blir avsnäst med: "Har väl inte du med att

göra”. Eller: ”Det är inget fel med min hörsel”. Eller: ”Sköt dig själv, gubbe”………

Språkbruket i vår kungliga huvudstad kan ibland vara hårt och brutalt.

 

Den här ynglingen borde jag ju förstås ha varnat. Civilkurage kallas det. Att jag

inte gjorde det är ju förstås fegt. Javisst, men har man blivit avsnäst ett antal

gånger, när man faktiskt  bara vill väl, så tröttnar man.

 

Kommer ihåg att HRF, för flera år sedan, hade ett tinnitusår. Man gick ut i media

och informerade om tinnitus. Kampanjen lyfte fram tinnitusproblemet och folk i

allmänhet började förstå. Det var bra! Ett önsketänkande är att det blir en ständig

information i media. Inte bara om tinnitus utan om alla typer av hörselskador. Folk

lyssnar, läser och tror på det som framförs i media. Det jag kan göra som enskild

person är tyvärr inte mycket.

En kväll ringde en kvinnlig försäljare. Hon representerade ett företag som säljer

olika hälsoprodukter via postförsändelser. Nu ville hon sälja Melatonin i tablett-

form till mig.

 

Jag vet att Melatonin är ett kroppseget hormon som har betydelse (kanske nöd-

vändigt) för sömnen. Ett av försäljar-damens argument gjorde intryck på mig.

Nämligen att en medelålders person producerar bara hälften så mycket Melatonin

som i sin barndom. Jag slog till och beställde ett provpaket.

 

Min sömn är inte mycket att hurra för. P.g.a. tinnitusen sover jag ytligt. Vaknar

flera gånger varje natt. Sover högst 6 timmar per natt.

 

Nu har jag använt Melatonin några nätter. Och se på fan! Jag sover riktigt bra.

Sömnen är djup och välgörande. Vaknar inte på natten och sover minst 1 timme

längre än vad jag brukar.

 

Jag har sökt på nätet om Melatonin. En uppgift gör gällande att medlet också är

verksamt mot tinnitus. Det har jag hittills inte märkt. Möjligtvis kan det vara så

att när man är utvilad och mår bra så är tinnitusen inte lika besvärande.

Ringsignaler från en mobiltelefon kan ha ganska hög ljudnivå. Jag tror att man kan

skada hörseln om man av misstag får ringsignalen rakt i örat. Befintlig hörselskada

kan följaktligen bli förvärrad.

 

Jag köpte för en tid sedan en ny mobiltelefon. Den har tyvärr inte samma exakta

och distinkta  fingertoppskänsla som min gamla mobil. Vid ett tillfälle hände det

att jag fick ringsignalen i örat trots att jag tryckt på svarsknappen. Det blev ett

ljudtrauma. Så det blev inget av med det samtalet. Min ljudöverkänslighet

reagerade med våldsam smärta. Fick också lockkänsla i örat som varade i flera

timmar.

 

Jag tror inte att min hörselskada förvärrades men säker är jag inte. Har nu valt

en annan ringsignal. Det är en melodi som spelar hela tiden. När jag trycker

svarsknappen och melodin tystnar vet jag att allt är ok.

Som hörselskadad med ljudöverkänslighet som främsta problemet har jag svårt

att gå på bio. Ljudnivån där är alldeles för hög. Hörselskydd räcker inte långt

när man drar på bas-ljuden. Det blir att titta på TV-utbudets filmer. Då kan jag

reglera ljudnivån och utnyttja textmöjligheterna. Jag använder också DVD-spelare.

Köper eller lånar filmer.

 

I början på veckan köpte jag en DVD-film: ”Framom främsta linjen”. Den handlar

om Finska fortsättningskriget: 1941 – 44. Man får följa ett svensktalande (eg.

finlandssvenskt) infanteriregemente som tidvis opererade i små grupper bakom

fiendens linjer.

  

När man startar en DVD får man ju välja textat språk. I detta fall som alla andra

valde jag svenska. Döm om min förvåning när det visade sig att man översatte

endast det finska talet. Inte det finlandssvenska. Jag är beroende av textning

i de flesta fall. Den här filmen är ju intressant och har dokumentärt och historiskt

värde. Gissa om jag blev besviken. Kunde inte följa med fullt ut. Efteråt fick jag

en idé. Om man väljer engelska som textning. Översätts allt då? Startade filmen

igen. Jodå, allt tal var textat på engelska. Såg hela filmen med betydligt större

behållning.  Inte för att jag är någon hejare på engelska men jag kunde följa med

på i stort  sett allt.

 

I kväll har jag ingen lust att skriva om hörselskador och dess problem som jag

brukar göra, så det får bli något annat istället.

 

I början på veckan sökte jag på nätet efter något intressant att läsa. Hittade en

bok-recension. Boken heter Skräp och är skriven av journalisten Mattias Hagberg.

Beskrivningen verkade så intressant att jag följande dag åkte till stan och köpte

boken. Sträckläste den samma kväll.

 

Han nämner t.ex. att på 40-talet producerade varje svensk 20 kg sopor per år. Idag

är siffran 400 – 500 kg. En betydande skillnad alltså. Det beror förstås på det ökade

välståndet och konsumtionen som fortfarande pågår. Han nämner också en sak som

jag fastnade särskilt vid. Nämligen att en stor del av sopmängden består av

förpackningar.

 

Jag är uppvuxen på 40-talet och minns hur det var då. Förpackningar fanns nästan inte

alls. Varorna betalades efter vikt, volym, längd eller styckevis och lades i papperspåsar.

Plastpåsar eller plastkartonger fanns inte på den tiden. Smör och ost fick man inslaget

i någon sorts smörpapper. Hanteringen var helt manuell och sköttes av en expedit.

 

Morsan brukade skicka mig till affären för att handla dagligvaror. Med mig hade jag en

mjölkkanna av plåt som rymde ca. 2 l. I mjölkaffären fanns ett stort kar fyllt med

mjölk. Expediten hade ett litermått med långt lodrätt skaft. Måttet sänktes ner i

mjölken. Blurp, sa det när mjölken rann ner i måttet. Mjölken hälldes sedan över i min

mjölkkanna.

 

Det blev inte mycket sopor från förpackningar på den tiden. Konsumtionen av mat,

kläder, skor och prylar o.s.v. var också på låg nivå. Mat kastade man inte bort. Själv

fick jag inte lämna bordet förrän all mat var uppäten. För övrigt lappade man och

lagade det som var möjligt att återanvända.

 

Sopornas volym växer för varje år som går. Anläggningarna som tar emot och

hanterar soporna växer också i motsvarande takt.

Vi ljudöverkänsliga har det inte lätt. Förutom själva funktionshindret möts vi ofta

av okunskap och tvivel från vår omgivning. Ibland t.o.m. inom sjuk- och hörselvården.

 

Ljudöverkänslighet kan ta sig många uttryck. Den är sällan lika från person till

person. För mig är ett av problemen att åka bil eller buss, långa sträckor. De

vibrerande ljuden från motorn är jobbiga och smärtsamma.

 

Under flera år trodde jag att det inte skulle vara möjligt att flyga. Inte ens med

effektiva hörselskydd. Det tog lång tid innan jag vågade prova. Till slut gjorde jag

det i allafall. Till min stora förvåning gick det ganska bra. Det beror nog på att

jetflyg har ett ganska jämnt ljud (oljud) utan vibrationer. Propellerflygplan, däremot

som bullrar och har ett kraftigt vibrerande ljud har jag hittills inte vågat resa med.

Har en känsla av att då skulle jag nog bli däckad. För en annan ljudöverkänslig

person kan det här vara helt annorlunda.

 

Hur förklarar man sådana här saker för en normalhörande person? Jag har t.ex.

fått frågan: ”Jaha, du klarar att flyga men inte att åka bil eller buss. Hur kommer det

sig?” O.s.v. o.s.v.

 

Har någon gång hört eller läst uttrycket: ”Mot dumhet kämpar gudarna förgäves”.

Varifrån jag har fått det eller vem som har sagt det, minns jag inte. Hur som

helst, en sån drastisk inställning behöver vi ljudöverkänsliga inte ha, tycker jag.

Själv försöker jag förklara mina ljudproblem så sakligt och informativt som möjligt,

för den som vill lyssna. Får väl erkänna att jag oftast möter misstro men någon gång

händer det att man tror på vad jag säger. Då känns det bra. Då är det mödan värt.

Just det! Vad är ljudöverkänslighet? Det råder t.o.m. förvirring om

vilket namn man ska använda för detta tillstånd. Man använder be-

nämningarna: ljudöverkänslighet, ljudkänslighet, öfl (överkänslighet

för ljud), hyperacusis eller hyperakusi (svenska namnet av hyper-

acusis).

 

Inom sjuk- och hörselvården använder man oftast hyperacusis. I

dagligt tal är det väl ljudöverkänslighet eller ljudkänslighet som an-

vänds mest.

 

Vet man vad det är för fel, i hörselorganen och/eller i hjärnan,

som orsakar ljudöverkänslighet? Ja, men bara delvis. T.o.m.

auktoriteter medger att det är ett outforskat område.

 

Det finns olika typer av ljudöverkänslighet definierade. Även här

finns osäkerhet om en del tillstånd. Nedanstående är ett försök av

mig att sammanställa de olika typerna av ljudöverkänslighet.

 

Hyperacusis/Hyperakusi

Obehag eller smärta vid i stort sett alla ljud. Högfrekventa som

lågfrekventa. Även infraljud kan utlösa besvären. Ljudnivån behöver

inte vara särskilt hög.

 

Recruitment

Drabbar mest äldre människor som också oftast har hörselnedsätt-

ning. Besvären uppstår när ljudnivån överstiger en viss tröskel.

Ljudnivån kan då vara relativt hög, t.ex. högre än vanliga vardags-

ljud. I övrigt liknar besvären hyperacusis.

 

Distorsion

Vissa ljud låter spruckna ungefär som en trasig högtalare.

 

Diplacusis

Tonhöjdsförvrängning. Vissa toner (möjligtvis alla) blir förvrängda.

Rena toner blir falska.

 

Phonofobi

Innebär att man utvecklar rädsla för ljud. Det kan t.ex. vara så

att man har problem med vissa ljud och därför undviker dem vilket

har till följd att besvären blir värre. Orsaken är då mentalt.

 

Psykiatriska tillstånd

Ljudöverkänslighet kan uppstå vid depression, hög stress eller ut-

brändhet.

 

Oönskat ljud

Irritation över ljud som ständigt återkommer t.ex. en droppande

vattenkran. Man kan då utveckla överkänslighet för den typen av

ljud. Ljudnivån behöver inte vara särskilt hög.