I ett flerbostadshus fortplantar sig ljud ganska väl genom golv, väggar och tak.

Speciellt gäller det lågfrekventa ljud (basljud). Det kan vara från t.ex. en stereo-

anläggning. Bor man i ett betonghus sprider sig ljuden långa sträckor och det kan

vara svårt att lokalisera varifrån det kommer.

 

Själv bor jag i ett flerbostadshus byggt i betong. Att det kan vara svårt att veta

varifrån ljuden kommer kan ha konsekvenser. Häromdagen mötte jag grannen som

bor ovanför mig. Han frågade: ”När tänker du sluta borra?” Blev förvånad eftersom

jag inte hade borrat. Påpekade att det kommer från någon annan men jag såg

tvivel i hans ögon.

 

Jag hade själv hört borrandet men eftersom det är tillåtet att väsnas under dagtid så

brydde jag mig inte om att försöka lokalisera varifrån det kom. Misstänker att det

kom från en nyinflyttad. Det är ju en och annan tavla som ska upp när möblerna är

på plats.

 

Och nu över till något helt annat:

 

Jag startade den här bloggen för lite mer än ett år sedan. Har huvudsakligen skrivit

om hörselskador med inriktning på ljudöverkänslighet. Det har känts meningsfullt

och är i linje med min verksamhet inom HRF. Den respons jag fått har varit nyttig

och lärorik.

 

Nu har jag kommit till en punkt där jag känner att jag inte har mer att ge i detta

medium. Därför kommer jag inte att göra fler inlägg. Min erfarenhet av hörselskador

är lång och jag hoppas att det jag skrivit har varit till nytta för mina läsare.

 

Bloggen kommer att stå kvar tills vidare. Jag kommer att bevaka den och svara på

kommentarer och privata meddelanden.

 

Hälsningar Åke

Jag håller på att prova ut nya happar (hörapparater). Dom gamla säger upp

kontraktet vilken dag som helst.

 

Jag har hörselnedsättning men inte så svår. Den egentliga anledningen till att jag

använder happar är jag även har tinnitus. Grad 3. Med happarna hör jag bättre

och det gör att tinnitusen träder i bakgrunden, lite grand.

 

Är också ljudöverkänslig. Fick en gång frågan: ”Happarna förstärker ju ljuden. Blir du

inte störd då eftersom du är ljudöverkänslig?” Visst är det så. Det kan vara knepigt

ibland. Första åtgärden vid stökig ljudmiljö är att stänga av happarna. Om det är

väldigt hög ljudnivå får jag ta av happarna och använda öronproppar. Det är lite

bökigt men nödvändigt. Egentligen handlar det mest om att förutse var och när höga

ljud kan uppstå. Det är en konst som jag har blivit mästare på genom åren.

 

Ibland kan man ju förstås inte förutse de höga ljuden. De kommer så plötsligt och

helt oväntat. Då gör det ont, och det tar tid innan jag återfår kontrollen över mig själv

igen.

I senaste numret av tidningen Auris finns en artikel med rubriken ”Test med ny

terapi mot tinnitus”. Terapin är en utveckling av KBT (Kognitiv BeteendeTerapi).

Metoden har namnet ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Hm… fint namn

och på engelska också. Metoden går ut på att man lär sig att fokusera på det som

är viktigt i här livet och leva ett bra liv trots sina svårigheter.

 

Under de 15 år som jag har haft tinnitus så är det faktiskt den filosofin som jag

så småningom själv har kommit fram till. Att försöka ta motgångar och förtretlig-

heter med jämnmod men glädjas åt, och ta vara på de ljusglimtar som dyker upp.

Tinnituseländet finns ju kvar förstås men den blir på något sätt inte viktig längre.

I min profil har jag knyckt en slogan från en medlem på Tinnituswebben: Carpe

Diem (Fånga Dagen). Den tycker jag är bra.

 

Och här kommer lite som är utanför ämnet:

I samma tidning finns en artikel som berättar om en golfare som fått nedsatt hörsel

av att använda en golfklubba av titan när han tjongar till bollen. Mätningar har visat

att smällarna kan bli upp till 130 dB. Där ser man. Höga ljud kan uppstå där man

inte väntar sig det.

 

Tyvärr finns inte tidningens artiklar på nätet, så jag kan inte lämna någon länk.

Ledsen för det.

Mitt svar på rubrikens fråga är: Ja, den kan bli lindrigare. Det blev den för mig.

 

Jag har haft tinnitus och hörselnedsättning i 15 år. För 8 år sedan fick jag ytterlig-

are en ryggsäck att bära. Efter ett ljudtrauma blev jag ljudöverkänslig också.

Första tiden var hemsk, minst sagt. T.o.m. min egen röst störde mig. Andra röster

lät spruckna, ungefär som trasiga högtalare. Att äta knäckebröd var inte att tänka

på. Det här är bara några exempel på alla ljudproblem som jag fick. Psykiskt blev

jag nästan totalt knäckt.

 

Hur som helst, jag kämpade på. Öronproppar blev ett måste i nästan alla samman-

hang där ljud förekom. Men så, efter ungefär ett halvår började jag märka en viss

förbättring. Tiden gick och så småningom lät min och andras röster ganska normalt

igen. Knäckebröd kunde jag äta igen. Öronproppar behövde jag inte använda lika

flitigt i fortsättningen. Vilken lättnad!

 

Jag är fortfarande ljudöverkänslig men den är nu på en nivå som jag kan hantera.

Att få ytterligare förbättring är nog inget att hoppas på men det är bra som det är.

Man kan ju inte få allt här i världen.

Jag har hittat en diger lunta att läsa. Det är Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009.

Rapporten beskriver hur negativa miljöfaktorer påverkar oss och vilka hälsoeffekter

eller risker det medför.

 

Där finns också ett kapitel om buller. Föga förvånande konstaterar man att starka

ljud kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus. Jag skulle vilja tillägga ljudöver-

känslighet också. Man avlivar myten om att ljud som man uppskattar (musik) är

mindre skadliga än otrevliga ljud. Höga ljudnivåer är alltid skadliga.

 

Trafikbuller stör väldigt många människor. Ungefär var tredje (!) svensk utsätts för

trafikbuller som ligger över riktvärdena. Man skriver också om störande ljud från

grannar i flerbostadshus vilket under kväll och nattetid stör sömnen. Lågfrekventa

basljud från t.ex.en musikanläggning fortplantar sig långa sträckor via golv, väggar

och tak. Speciellt om man bor i ett hus som är byggt i betong (min anmärkning).

 

Buller orsakar stressreaktioner, kärlsammandragning, ökad hjärtfrekvens och im-

munologiska förändringar. Det intressanta i sammanhanget är att ingenting tyder

på att man kan vänja sig vid buller eller störande ljud.

 

Det finns mycket att läsa i den här rapporten. Längst ner här anger jag länken till

den. För att få fram den fullständiga rapporten om buller, finns på den vänstra

sidan en innehållsförteckning. Stega ner till: ”15. Buller” och klicka där.

 

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/D4C3817B-6265-4A63-9B27-B6B7BB12416B/13462/200912670.pdf

 

Alla som har tinnitus vet att det kan vara knepigt med sömnen. Svårt att somna.

Man vaknar ofta och har svårt att somna om igen. För mig är det extra svårt under

den mörka årstiden. På sommaren är min sömn bättre.

 

Det här har troligen med hormonet melatonin att göra. Melatonin är viktigt för en

bra sömn. Hormonet påverkas av dagsljuset och lite förenklat kan man säga att

ju mer dagsljus desto mer melatonin kan kroppen producera.

 

Före Jul fick jag tag i melatonin-tabletter. Använder nu tabletterna vid sänggåendet

nästan varje natt. Sömnen har blivit mycket bättre. Min tanke är nu att använda

tabletterna under höst och vinter. På sommaren är det nog inte lika nödvändigt.

 

Melatonin kan inte köpas i Sverige utan recept och licens. Däremot är det helt fritt

i USA och i många andra länder. Det är också möjligt att köpa melatonin på nätet.

 

Melatonin är inte narkotikaklassat och det är heller inte förbjudet att inneha medlet,

i Sverige, men som sagt, svårt att få via läkare.

Den 30 Mars -08 skrev jag ett inlägg här i bloggen om infraljud och lågfrekvent

buller. Jag kan se i min blogg-statistik att inlägget har fått många besökare och

är fortfarande välbesökt. Det tycks vara ett intressant ämne. Kan det vara så att

många har besvär av sådana ljud?

 

Tänkte jag skulle berätta om en person som har besvär och mår dåligt. Besvären

kan mycket väl vara betingade av infraljud och lågfrekvent buller. Personen kallar

jag här i fortsättningen för X.

 

X påverkas rent fysiskt på olika sätt. Hjärtproblem, känner vibrationer i kroppen

och hör även en lågfrekvent ton. Vidare får X ”tryckstötar” genom huvudet som

ger yrsel och ibland huvudvärk. Sömnen är skral och mår allmänt dåligt.

 

X bor nära en stor industrianläggning som har stora pumpar, fläktar, kompressorer

och tunga maskininstallationer. Där finns det ju förstås gott om infra- och lågfrek-

venta  ljud som sprids vida omkring. Betänk att infraljud inte går att höra.

Lågfrekvent ljud (20 – 200 Hz) kan en normalhörande person uppfatta. Så låga ljud

hörs som ett  muller och har en mycket dov ton. De besvär som X har, uppstod

efter en ombyggnation inom anläggningen. Industrianläggningen med dess

aktiviteter är troligtvis orsak till de problem som X har.

 

Det finns andra personer i området som har liknande symptom. Än så länge inte

så många. I varje fall inte vad man vet. De klagomål som har framförts till

företaget och kommunen har delvis viftats bort med att det är fråga om

överkänslighet hos X eller är psykiskt betingat.

 

Det kan ju förstås finnas ett mörkertal. D.v.s. personer med samma problem som

X och de övriga men att de inte tänkt på möjligheten att det kan vara yttre

påverkan.

 

Ja, kära läsare. Om det är någon som känner igen det här på något sätt eller har

någon erfarenhet, så är jag mycket tacksam för en kommentar eller ett privat

meddelande.

 

Hittade en intressant sak på nätet. Det är 41 st. bilder med tillhörande texter.

Upphovsmannen är Ulf Rosenhall, Professor, Karolinska Institutet, Stockholm.

Troligen har han använt bilderna vid någon föreläsning. Utan stöd från föreläsaren

är materialet lite ofullständigt men jag tycker ändå att det är mycket givande.

 

Det handlar om hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet och ljudtrötthet.

Bilderna är skarpa och fina. Där finns bl.a. bilder på hårceller. En av dessa bilder

visar hur friska hårceller ser ut och hur de kan se ut efter en bullerskada. Hårceller

sitter i innerörat s.k. snäckan. Storleken på snäckan är ca. 1 cm i diameter.

Hos en ung människa är antalet hårceller ungefär 25 000. Det ger ju en idé om

hur ytterst små grejor vi har i öronen och som måste fungera för att vi ska kunna

uppfatta ljud.

 

En annan bild visar hur en typisk hörselkurva ser ut för en bullerskadad person.

Kurvan liknar i stort sett min egen hörselkurva och jag har säkert fått mina hörsel-

problem p.g.a. buller och höga ljud. Man kan avgöra om en person är bullerskadad

med ledning av hur hörselkurvan ser ut.

 

Jag skrev ett inlägg här i min blogg den 18 Okt. -08 ”Vad är ljudöverkänslighet?”. Där

räknar jag upp olika typer av ljudöverkänslighet:

 

    Hyperacusis/Hyperakusi

    Recruitment

    Distorsion

    Diplacusis

    Phonofobi

    Psykiatriska tillstånd

    Oönskat ljud

 

Ulf Rosenhall har ytterligare en typ som var okänd för mig: Misofoni, intole-

rans mot vissa ljud.

 

Här är länken. Håll till godo:

 

http://www.noisenetwork.se/Dokument/genomforda/AFAseminarie081211/ulfrosenhall.pdf

 

Idag ligger min tinnitus och ljudöverkänslighet på topp. Det gör att jag

är irriterad och på dåligt humör. Retar mig på allt möjligt. T.ex. att man

mellan programmen i SVT har s.k. scoop. D.v.s. att man visar korta av-

snitt ur kommande program. Det är program som kommer under kvällen

och följande dagar. Vad tror man egentligen? Tror man att vi ska

rusa efter almanackan och pricka in program som verkar bra?

 

Tycker att dessa scoop är helt onödiga. Kan avsikten vara att att man

vill fylla ut programtiden lite extra i stället för att visa bra program? Det

hela liknar reklamavbrotten man har i de kommersiella kanalerna. SVT

avbryter dock inte pågående program och det är ju bra.

 

Ska ta en tablett till natten så att jag förhoppningsvis kan sova. Om det

lyckas blir nog morgondagen lite ljusare. God natt!

 

 

Hej alla!

Jag har blivit engagerad på annat håll nu och det gör att bloggandet blir

eftersatt. Det kommer att bli tunnt med mina inlägg under ca 2 månader. Jag kommer

dock att titta in här då och då för att besvara eventuella kommentarer och privata

meddelanden.

God fortsättning önskar jag er alla!

 

 

Nu är julen avklarad. Den har varit lugn och skön för mig. Nu återstår Nyårsafton

med vad det innebär av smällare, fyrverkerier, allmänt stök, tjo och tjim. För oss

hörselskadade med ljudöverkänslighet som främsta problemet är det med en viss

bävan vi ser fram mot den.

 

I dagens DN kan man läsa följande häpnadsväckande artikel: ”Handlare slutar sälja

fyrverkerier”. Det är två handlare i Stockholm som detta nyår inte säljer fyrverkerier

eller smällare. En stormarknad och en Järn- och Färgaffär i stan. Motiveringen, enligt

handlarna är främst att smällarna är störande för människor och djur. Enligt leveran-

törerna är motivet ett helt annat. Nämligen att säljarna av säkerhetsskäl inte får ha

stora lager. Det är en olägenhet för säljarna eftersom de ständigt måste beställa och

fylla på lagren.

 

Så det är fritt fram att tro på vilken av motiveringarna som är den riktiga. Det kan ju

också vara en kombination av bägge. Länk till artikeln:

 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=867932

 

GOTT NYTT ÅR till er alla!

Finns det någon bot när man är drabbad av tinnitus och ljudöverkänslighet? Jag

tillåter mig att tro att i dagens läge finns ingen bot. Min långa erfarenhet och

kontakter med andra drabbade, säger mig det.

 

Ibland dyker det upp artiklar i pressen med rubriker i stil med: ”Så blev jag av med

min hemska tinnitus”. Jag säger bara en sak: BLUFF! Om tinnitus försvinner så

är det inte p.g.a. någon behandling eller mirakelmedel utan då är tinnitusen temporär

och inte kronisk. Tidningar och veckopress gör allt för att öka sina upplagor. Det är

den enda avsikten med sådana artiklar, vad jag kan förstå.

 

Nåväl, finns det lindring? Det finns det, som tur är. Själv har jag provat det mesta

som går att prova. Allt från akupunktur till hälsokost. Vad som lindrar är nog

individuellt. Det som jag har haft mest nytta av är avslappningsövningar. När man är

lugn och avspänd känns problemen inte lika påfrestande som när man är spänd och

stressad. Jag har provat en mängd olika avslappningsmetoder. Alla är bra och till

hjälp. En metod som jag har fastnat för är Qi Gong. Det finns många typer av Qi

Gong. Den typ som jag tycker är bäst, är medicinsk Qi Gong. Man arbetar i grupp.

Långsamma rörelser med koncentration på andning och inre lugn. Det hela avslutas

med gemensam meditation. Efter en sådan övning känner jag mig avspänd, lugn och

fin. Tyvärr fungerar det inte lika bra när jag gör det själv hemma. Det är konstigt.

 

Det är också viktigt att kunna sova någorlunda bra. Qi Gong har hjälpt mig i det fallet

också men inte tillräckligt. Speciellt inte under den mörka årstiden. På senare tid

har jag börjat använda melatonin. Det har jag skrivit om i två tidigare inlägg. Se

nedan.

Jag har sökt på nätet om melatonin. Det finns mycket skrivet om medlet. I första

hand har jag försökt få fram vad långvarigt bruk kan innebära.

 

En uppgift gör gällande att melatonin ska bara användas kortare perioder. Max

3 veckor. Men ingen förklaring lämnas om varför. En annan uppgift är lite ned-

slående. Det är nättidningen aspera.nu som skriver att långvarigt bruk kan för-

orsaka:

 

-          Sömnrubbningar

-          Depression

-          Sexuella problem

-          Illamående

-          Huvudvärk

-          Mardrömmar

 

Höga doser kan rubba kroppens värmereglering och sänka kroppstemperaturen vilket

ökar risken för virusinfektioner. Man kan också råka ut för ofrivilliga hand- och

ansiktsrörelser, skakningar och stelhet.

 

O boy! Det var inte lite det. Men som en läkare sade en gång: ”Det står så mycket skit

på nätet”. Det kan man ju hålla med om. Allt behöver man inte ta på allvar. Det kan

ändå vara välbetänkt att ta det försiktigt med melatonin. Jag har börjat med att ta

små doser till natten. En halv tablett á 1,5 mg räcker. Sover bra på det. Sedan så får

jag väl överväga att göra uppehåll emellanåt. Efter att ha använt melatonin nästan

1 månad så har jag inte märkt några biverkningar. Kolla länken:

 

http://www.aspera.nu/00arkivet00/aspera14/SLEEP/Sleep.htm

 

Tillägg 2008-12-16

I artikeln från aspera.nu framgår inte varifrån uppgifterna kommer. Det är en brist

tycker jag.

Ända sedan jag drabbades av tinnitus har min nattsömn varit usel, minst sagt. För

en tid sedan började jag använda melatonin till natten. Sömnen blev genast mycket

bättre. Djupare och färre uppvakningar under natten. Dessutom sover jag längre

på morgonen.

 

Det kan ju också bli lite för mycket av det goda. Senaste natten sov jag 10 timmar,

vilket är alldeles för mycket. Lagom är alltid bäst. Man kan ju fundera på om det är

bra att använda melatonin. Kan det ha biverkningar på sikt? En person jag pratade

med sade att melatonin stör hormonbalansen i kroppen. Vad det nu kan innebära.

 

Hur som helst så har jag ännu inte märkt några nackdelar. Jag kommer att fortsätta

använda melatonin men får nog dra ner på dosen och kanske hoppa över ibland.

 

Att kunna sova ordentligt är ovärderligt. Det gäller ju även om man inte har tinnitus

att brottas med.

I morse när jag tog på mig mina hörapparater märkte jag att den övre kåpan på

den vänstra apparaten hade lossnat. Fästena var sönder.

 

Jag åkte till Hörsam-butiken på Ringvägen. Där har man verkstad och även

försäljning av hörsel- och handikapphjälpmedel. Medan jag väntade på att

min reparation skulle bli klar kunde jag studera det som pågick i butiken.

Folk kom med sina trasiga hörapparater och eftersom de var trasiga hade

dom svårt med kommunikationen.

 

Personalen var ytterst hjälpsamma och tillmötesgående. De pratade långsamt

och tydligt utan att skrika. Tog sig tid att repetera om det behövdes. Äldre personer

hade ibland svårt att förstå när man kom in på tekniska frågor. Man förklarade allt

lugnt och tålmodigt även om kunden blev nervös och irriterad.

 

Heder åt den butiken!

Många tokigheter har jag fått se och höra under min levnad. Men den här borde få

tokighetsmedalj.

 

Såg på TV de lokala nyheterna för Stockholm. Det var tidigare ikväll. Nu på Lördag

(6 Dec.) ska man ha popmusik live på Stadsbiblioteket kl. 14 – 16. Det är alltså under

bibliotekets öppettid (12 – 16). Popmusik på ett bibliotek! Huh!

 

I alla tider har det ju varit en oskriven lag att det ska vara tyst i ett bibliotek så att

man kan koncentrera sig på det man vill uträtta där.

 

Jag besöker ofta Stadsbiblioteket. Som hörselskadad med ljudöverkänslighet som

främsta problemet är jag alltså utestängd från biblioteket under de 2 timmar som

man tänkt sig att spela där. Öronproppar ska man väl inte behöva använda på ett

bibliotek! Det gäller förstås inte bara mig utan alla hörselskadade som inte tål att

lyssna på musik. Säkert finns det också personer med friska öron som har

invändningar..

 

Jag överväger att påtala saken. Popmusik hör inte hemma på ett bibliotek. Ingen

annan musik heller. Tycker jag.

 

Titta gärna på bibliotekets presentation av evenemanget:

 

http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=88252

 

Jag har läst valda delar av HRF:s årsrapport 2008. Där påpekas att antalet hörsel-

skadade har ökat med mer än 250 000 på knappt 20 år. Man säger också att

mörkertalet är stort. Många drar sig för att söka hjälp för sin hörselskada. Det är

först när problemet blir ohållbart som dessa söker hjälp.

 

Definitionen på hörselskada är:

 

-          Hörselnedsättning

-          Tinnitus

-          Meniéres sjukdom

-          Ljudöverkänslighet

 

Man kan ha flera av problemen samtidigt. Mer än hälften av alla hörselskadade är

under 65 år.

 

Citat:

     ”

     Över en miljon har hörselnedsättning, varav ungefär en tredjedel

     använder hörapparat. En del är barndomshörselskadade, som lever

     med sin hörselnedsättning hela livet, men de flesta är vuxenhörsel-

     skadade

        Cirka 15 procent av befolkningen har tinnitus, varav cirka 100 000

     har svår tinnitus. Omkring 50 000 har Meniéres sjukdom. Antalet

     ljudöverkänsliga är oklart.

     ”

Den sista uppgiften, tycker jag, är intressant. Man vet alltså inte hur många som är

ljudöverkänsliga. Kan det bero på att vi ljudöverkänsliga är en liten grupp? Eller att

vi undviker att prata om problemet av rädsla för att vi kan bli stämplade som psyk-

fall? (Vilket vi inte är).

 

Har själv hörselnedsättning, tinnitus och är ljudöverkänslig. Av dessa problem

tycker jag att ljudöverkänsligheten är svårast att hantera. Därför anser jag och

många med mig att ljudöverkänslighet borde uppmärksammas mera.

Vad är det som får mig att skriva en sådan negativ rubrik? Jo, det beror på att jag

ikväll känner mig lite deppig.

 

Jag satt i en buss, framför en yngling som hade öronsnäckor i öronen och spelade

musik på alldeles för hög nivå. Det hördes nog i hela bussen. Skulle så gärna vilja

säga till honom och berätta om risken för hörselskador. Om man gör det i en sådan

här situation så är risken stor att man blir avsnäst med: "Har väl inte du med att

göra”. Eller: ”Det är inget fel med min hörsel”. Eller: ”Sköt dig själv, gubbe”………

Språkbruket i vår kungliga huvudstad kan ibland vara hårt och brutalt.

 

Den här ynglingen borde jag ju förstås ha varnat. Civilkurage kallas det. Att jag

inte gjorde det är ju förstås fegt. Javisst, men har man blivit avsnäst ett antal

gånger, när man faktiskt  bara vill väl, så tröttnar man.

 

Kommer ihåg att HRF, för flera år sedan, hade ett tinnitusår. Man gick ut i media

och informerade om tinnitus. Kampanjen lyfte fram tinnitusproblemet och folk i

allmänhet började förstå. Det var bra! Ett önsketänkande är att det blir en ständig

information i media. Inte bara om tinnitus utan om alla typer av hörselskador. Folk

lyssnar, läser och tror på det som framförs i media. Det jag kan göra som enskild

person är tyvärr inte mycket.

En kväll ringde en kvinnlig försäljare. Hon representerade ett företag som säljer

olika hälsoprodukter via postförsändelser. Nu ville hon sälja Melatonin i tablett-

form till mig.

 

Jag vet att Melatonin är ett kroppseget hormon som har betydelse (kanske nöd-

vändigt) för sömnen. Ett av försäljar-damens argument gjorde intryck på mig.

Nämligen att en medelålders person producerar bara hälften så mycket Melatonin

som i sin barndom. Jag slog till och beställde ett provpaket.

 

Min sömn är inte mycket att hurra för. P.g.a. tinnitusen sover jag ytligt. Vaknar

flera gånger varje natt. Sover högst 6 timmar per natt.

 

Nu har jag använt Melatonin några nätter. Och se på fan! Jag sover riktigt bra.

Sömnen är djup och välgörande. Vaknar inte på natten och sover minst 1 timme

längre än vad jag brukar.

 

Jag har sökt på nätet om Melatonin. En uppgift gör gällande att medlet också är

verksamt mot tinnitus. Det har jag hittills inte märkt. Möjligtvis kan det vara så

att när man är utvilad och mår bra så är tinnitusen inte lika besvärande.