Åkes sida

I ett flerbostadshus fortplantar sig ljud ganska väl genom golv, väggar och tak.

Speciellt gäller det lågfrekventa ljud (basljud). Det kan vara från t.ex. en stereo-

anläggning. Bor man i ett betonghus sprider sig ljuden långa sträckor och det kan

vara svårt att lokalisera varifrån det kommer.

Själv bor jag i ett flerbostadshus byggt i betong. Att det kan vara svårt att veta

varifrån ljuden kommer kan ha konsekvenser. Häromdagen mötte jag grannen som

bor ovanför mig. Han frågade: ”När tänker du sluta borra?” Blev förvånad eftersom

jag inte hade borrat. Påpekade att det kommer från någon annan men jag såg

tvivel i hans ögon.

Jag hade själv hört borrandet men eftersom det är tillåtet att väsnas under dagtid så

brydde jag mig inte om att försöka lokalisera varifrån det kom. Misstänker att det

kom från en nyinflyttad. Det är ju en och annan tavla som ska upp när möblerna är

på plats.

Och nu över till något helt annat:

Jag startade den här bloggen för lite mer än ett år sedan. Har huvudsakligen skrivit

om hörselskador med inriktning på ljudöverkänslighet. Det har känts meningsfullt

och är i linje med min verksamhet inom HRF. Den respons jag fått har varit nyttig

och lärorik.

Nu har jag kommit till en punkt där jag känner att jag inte har mer att ge i detta

medium. Därför kommer jag inte att göra fler inlägg. Min erfarenhet av hörselskador

är lång och jag hoppas att det jag skrivit har varit till nytta för mina läsare.

Bloggen kommer att stå kvar tills vidare. Jag kommer att bevaka den och svara på

kommentarer och privata meddelanden.

Hälsningar Åke

Jag håller på att prova ut nya happar (hörapparater). Dom gamla säger upp

kontraktet vilken dag som helst.

Jag har hörselnedsättning men inte så svår. Den egentliga anledningen till att jag

använder happar är jag även har tinnitus. Grad 3. Med happarna hör jag bättre

och det gör att tinnitusen träder i bakgrunden, lite grand.

Är också ljudöverkänslig. Fick en gång frågan: ”Happarna förstärker ju ljuden. Blir du

inte störd då eftersom du är ljudöverkänslig?” Visst är det så. Det kan vara knepigt

ibland. Första åtgärden vid stökig ljudmiljö är att stänga av happarna. Om det är

väldigt hög ljudnivå får jag ta av happarna och använda öronproppar. Det är lite

bökigt men nödvändigt. Egentligen handlar det mest om att förutse var och när höga

ljud kan uppstå. Det är en konst som jag har blivit mästare på genom åren.

Ibland kan man ju förstås inte förutse de höga ljuden. De kommer så plötsligt och

helt oväntat. Då gör det ont, och det tar tid innan jag återfår kontrollen över mig själv

igen.

I senaste numret av tidningen Auris finns en artikel med rubriken ”Test med ny

terapi mot tinnitus”. Terapin är en utveckling av KBT (Kognitiv BeteendeTerapi).

Metoden har namnet ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Hm… fint namn

och på engelska också. Metoden går ut på att man lär sig att fokusera på det som

är viktigt i här livet och leva ett bra liv trots sina svårigheter.

Under de 15 år som jag har haft tinnitus så är det faktiskt den filosofin som jag

så småningom själv har kommit fram till. Att försöka ta motgångar och förtretlig-

heter med jämnmod men glädjas åt, och ta vara på de ljusglimtar som dyker upp.

Tinnituseländet finns ju kvar förstås men den blir på något sätt inte viktig längre.

I min profil har jag knyckt en slogan från en medlem på Tinnituswebben: Carpe

Diem (Fånga Dagen). Den tycker jag är bra.

Och här kommer lite som är utanför ämnet:

I samma tidning finns en artikel som berättar om en golfare som fått nedsatt hörsel

av att använda en golfklubba av titan när han tjongar till bollen. Mätningar har visat

att smällarna kan bli upp till 130 dB. Där ser man. Höga ljud kan uppstå där man

inte väntar sig det.

Tyvärr finns inte tidningens artiklar på nätet, så jag kan inte lämna någon länk.

Ledsen för det.

Mitt svar på rubrikens fråga är: Ja, den kan bli lindrigare. Det blev den för mig.

Jag har haft tinnitus och hörselnedsättning i 15 år. För 8 år sedan fick jag ytterlig-

are en ryggsäck att bära. Efter ett ljudtrauma blev jag ljudöverkänslig också.

Första tiden var hemsk, minst sagt. T.o.m. min egen röst störde mig. Andra röster

lät spruckna, ungefär som trasiga högtalare. Att äta knäckebröd var inte att tänka

på. Det här är bara några exempel på alla ljudproblem som jag fick. Psykiskt blev

jag nästan totalt knäckt.

Hur som helst, jag kämpade på. Öronproppar blev ett måste i nästan alla samman-

hang där ljud förekom. Men så, efter ungefär ett halvår började jag märka en viss

förbättring. Tiden gick och så småningom lät min och andras röster ganska normalt

igen. Knäckebröd kunde jag äta igen. Öronproppar behövde jag inte använda lika

flitigt i fortsättningen. Vilken lättnad!

Jag är fortfarande ljudöverkänslig men den är nu på en nivå som jag kan hantera.

Att få ytterligare förbättring är nog inget att hoppas på men det är bra som det är.

Man kan ju inte få allt här i världen.

Jag har hittat en diger lunta att läsa. Det är Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009.

Rapporten beskriver hur negativa miljöfaktorer påverkar oss och vilka hälsoeffekter

eller risker det medför.

Där finns också ett kapitel om buller. Föga förvånande konstaterar man att starka

ljud kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus. Jag skulle vilja tillägga ljudöver-

känslighet också. Man avlivar myten om att ljud som man uppskattar (musik) är

mindre skadliga än otrevliga ljud. Höga ljudnivåer är alltid skadliga.

Trafikbuller stör väldigt många människor. Ungefär var tredje (!) svensk utsätts för

trafikbuller som ligger över riktvärdena. Man skriver också om störande ljud från

grannar i flerbostadshus vilket under kväll och nattetid stör sömnen. Lågfrekventa

basljud från t.ex.en musikanläggning fortplantar sig långa sträckor via golv, väggar

och tak. Speciellt om man bor i ett hus som är byggt i betong (min anmärkning).

Buller orsakar stressreaktioner, kärlsammandragning, ökad hjärtfrekvens och im-

munologiska förändringar. Det intressanta i sammanhanget är att ingenting tyder

på att man kan vänja sig vid buller eller störande ljud.

Det finns mycket att läsa i den här rapporten. Längst ner här anger jag länken till

den. För att få fram den fullständiga rapporten om buller, finns på den vänstra

sidan en innehållsförteckning. Stega ner till: ”15. Buller” och klicka där.

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/D4C3817B-6265-4A63-9B27-B6B7BB12416B/13462/200912670.pdf